Through my iPhone


, helgfrulle med min bästa. jag lyxar bäst, hehe!

, en fika med bästa Frido på Espresso house


, en solig löprunda
 

, outfirre en sommarkväll. älskar att fortsätta gå i shorts, men att dra på en mysig tröja, när solen har gått ner


, redo för ett gympass!


, smoothie, lyxigt toppat med raw jordnötscheesecake recept, på väg till stallet

, redo för ett annat gympass!


, fina fina hemstad

, gick lös på chokladen på Mallorca, hehe
 

Through my iPhone

Eftersom att jag är något ursämst på att få upp mina iphonepics nuförtiden, så får vi gå ända bak till sommaren. Men lixom, vad gör väl det! En liten throwback är alltid härligt - och himla nyttigt för att inte glömma bort vad som faktiskt hänt. Sen, hur härligt är det inte att få se lite värme?! Vintern i all ära, men ska det vara vinter ska det fasiken vara vinter till 110%. Iallafall om ni frågar mig. Det jag menar är: vart är snön?! Så trots att jag egentligen har vintern minst lika kär som sommaren, så kan jag inte låta bli att se fram emot varmare och enklare tider när jag tittar på dessa pics. 
 
Är ni nöjda med att det är noll snö, eller hade ni oxå velat ha det lite mysigare och ljusare ute? ❄

KOMENTERA ?
Paulina

Hej Josefine.

Först och främst, jättebra blogg! Vet inte hur du svarar på frågor men vore jätteglad om du vill göra det med min.

Jag e en tjej på snart 22 bast, befinner mig någonstans mitt i en ätstörning och mitt emellan "friskt" och "sjukt". Har fortfarande problem att acceptera det dem säger är anorexia och har svårt att finna full motivation till en förändring. Jag har inte läst allt om din historia men vet att du "löst mycket på egen hand" genom att flytta till en annan stad och börja om.

För mig började det, tror jag för drygt ett år sedan när jag flyttade hemifrån och kunde sköta mat och träning precis så som jag själv ville. Det jag vill fråga kring är hur du ser på självhjälp. Jag har hört att det är väldigt svårt att ta sig ur själv men känner i nuläget att jag funderar på om man kan "hoppa av" min knappt påbörjade behandling. Det är nämligen vad dem på kliniken också säger att "man kan komma tillbaka när motivationen kommit". Hur fungerade det för dig, jag har förstått att du blev inlagd men var du sedan direkt med på att aktivt jobba för en förändring? Jag har svimmat vid ett tillfälle men läget är inte akut i övrigt(169cm, 46kg)

Bor idag hemma hos föräldrarna men känner att jag nu vill flytta hem till stan igen och sköta mitt, kanske återvända när motivationen kommer. Hur ser du på detta och tog du dig helt ur din situation i ensamhet? (hört att det är svårt)

Tack för en bra blogg :)
Kram på dig
/Paulina

2015-01-04 ❀ 21:24:51 http://paulinaelisabeth.blogg.se



Namn

Mail

URL/Blogg
Latmask!


Trackback