Q/A

Jag sparar alltid ner kommentarer som jag tycker vore bra att även svara på i inlägg i bloggen. Dels för att fler ska kunna ta del av svaren, och dels för att många frågor ofta är återkommande. Men de lägger sig tyvärr bara på en hög.. tänkte ta och beta av den skiten, och även efter det bli bättre på sådant :] Vi kör det som ett förtidigt nyårslöfte haha! Vi startar med en 3 kommentarer, som jag tycker kan vara viktiga för flera att läsa:
 
Jonna:

Hej! Vet inte om du svarar på kommentarer här i bloggen men jag hoppas på det:) Blir alltid glad av att titta in här. Tycker att du är jättesöt och verkar vara en trevlig tjej. Hur ser du på din kropp nu, du är smal men kan du själv se det eller tycker du fortfarande att du är tjock ibland? Äter du "helt normalt" nu med kolhydrater osv eller har du något som du undviker? Kan du skriva ut vad du äter under en dag? Kram 

Svar: Åh men shit, tack så himlans sötnos!
Jag är inte tjock, har aldrig varit - något jag insett nu :) Även att jag gått upp ca 15 kilo [shit hur smal var jag?] så är det först nu jag värkligen känner mig både smal och snygg på samma gång! Trode faktiskt aldrig jag skulle komma dit: men alla mina gamla hårda ord mot mig själv när jag tittat i spegeln, är utbytta mot så mycket bättre ord. Jag måste faktiskt erkänna att jag själv tycker min kropp är ganska så fin faktiskt :)
Och maten: Har i flera år undvikit kolhydrater, även fast jag inte haft mål att gå ner i vikt längre. Har istället sett till att få i mig ORDENTLIGT av allt annat. Idijota! Vet ju själv att jag med min livsstil behöver kolhydrater :] Menmen, det är iallafall på den vägen jag har insett att jag saknat en del energi när jag tränar osv. Så ja, jag käkar kolhydrater - bra kolhydreter :) Jag är hälsobög, men väldigt glupsk och ser mat som både kärlek och energi!
En vanlig vardag får jag i mig en ordentlig frukost, restaurangmat i skolan, mellanmål om jag slutar tidigt, middag och sen någonting senare på kvällen. Gärna frukter, energibollar eller liknande därimellan. Mängden beror ofta på hur hungrig jag är, vad jag ska göra och om jag tränar ser jag alltid till att få i mig ännu lite mer. Är den som gärna tar flera portioner mat om jag känner att jag behöver eller om någonting är lite för gott. Så fungerar jag och min kropp bäst :] 
Puss på dig!
 
en middag i min smak: köttfärssås med svamp och majs i, bullgurr, keso och grönsaker :]
 

 
A:

Hej! Din blogg är verkligen grymt bra. Jag undrar om du har några tips för att gå ner i vikt, och bli smalare. Har varit överviktig under hela mitt liv, inte extremt men ändå (15 år nu). Sedan i April i år har jag gått ner från 68 till 61 kg genom att sluta äta/äta lite. Är 169-170 cm lång. Det syns inte att jag har gått ner, men folk reagerar på hur lite jag äter. Jag blir äcklad av mat samtidigt som jag egentligen vill kunna äta normalt. När jag väl äter känner jag mig väldigt äcklig och jättefet. På en dag kan jag ungefär äta 2 knäckebröd och en nudelruta. Jobbat i ett stall hela sommaren så rör på mig ganska mycket och går väldigt mycket. Har dock sämst kondition. 
Förlåt att detta blev så långt, men det skulle vara jättesnällt om du kunde svara :) 

Svar: Åh jag blir så ledsen av sånt här.. att sluta äta är värkligen INTE lösningen till någonting. Ät mat - bra mat! Det är det viktigaste varese man vill gå upp eller ner i vikt, eller bara stå där man är :) Din kropp kommer skriiika efter mat annars! Och går det för långt börjar den käka på sig själv [muskler, organ: hjärta, hjärna..]. Du kommer varken orka vara pigg eller glad heller. Du kommer må skit om du inte äter, med andra ord! Se mat som energi och satsa på att vara aktiv istället :) Låt det aldrig gå för långt heller!
Jag är ingen doktor eller något sådant, men det här är utav egna erfarenheter :) Tro mig, jag har mixtrat en hel del med min kropp själv, hamnat på sjukhus osv, och vet ungefär hur den reagerar på olika saker.
pics: we❤it
 

 
 
ELIN:

Herregud vad du är fin Josefine! :) Helt seriöst! 
Btw, får du träna osv nu? Någon viss mängd? Eller är allt "ätstörnings-releaterat" ute ur ditt liv nu? 
KRAM! <3 

Svar: Först: Åh, men tack fino :')
Klart som fasiken jag får träna :] Blir så himlans ledsen när folk kopplar träning till anorexi/ortorexi och tar fel på hälsa och anorexi. Mitt sätt att missbruka träning och dra det hälsosamma till det ohälsosamma, har lärt mig så sjukt mycket. Jag är väldigt hälsofreak av mig, med betoning på hälso - det är välmående för mig och påvärkar mitt humör, tankar, energi osvosv positivt. Är väldigt duktig på att lyssna på kroppen, och är ingen som pressar mig alldeles för hårt. Ser mig absolut inte som en anorektiker längre, och inte mina nära runt om heller. Uppe på den vikt jag var innan jag ens började banta oxå, och har inga planer på att gå ner i vikt igen, snarare tvärtom - bli starkare och skaffa muskler! Träningen tog mig till anorexin, men efter det har träningen bara hjälpt mig att ta mig ur anorexin :]
 
jag efter en springtur

KOMENTERA ?
Caroline Nilsson

Fina svar du gav! :)
Så glad att du kom ur ätstörningen. Du är så fin som du är!!

Svar: Åh tack fino! Du är fin du med ska du veta!!!!!
Josefine

2013-09-05 ❀ 14:45:02 http://iamcarro.blogg.se/
Natalie

Jag är femton år, eller ja, snart i alla fall. Och jag har sedan jag var runt 11-12 år tyckt att jag varit för fet och velat gå ner i vikt. Har provat att inte äta, men aldrig klarat det så har aldrig gått ner mycket i vikt utan antingen stannat på min vikt eller gått upp i stället. Och det har lett till att jag mått sämre, så klart. Nu några år senare kollar jag tillbaka och minns alla gånger jag väntat så många timmar jag kunde med att äta, för att sedan dra ut och springa i 20 graders värme utan varken vatten eller mat i kroppen. Jag var helt slutkörd både psykiskt och fysiskt och det är verkligen ingenting jag skulle rekommendera till någon även fast det inte gick så långt för mig.

Jag snubblade in på denna blogg för några år sen då jag var som djupast i skiten och jag kände liksom att, kunde du, så kunde jag. Jag föll tillbaka några gånger så klart, men när jag för några månader sen hittade tillbaka hit och kände igen bloggen och dina gamla inlägg så läste jag lite recept, lite powerinlägg haha, och dina positiva ord om dig själv. Har hittat min inspiration till att leva ett hälsosamt liv där jag tränar och äter rätt istället. Och jag skulle säga att hur bra jag än äter, och hur mycket jag än tränar så är man inte 'hälsosam' tills man tänker hälsosamt. Det är det jag jobbar på nu och jag går in här väldigt ofta för att läsa lite peppande ord!

Lång kommentar men vill bara säga tack för att du har lagt ut allt du lagt ut, alla recept, alla motiverande ord och så måste jag säga att du har kämpat på jävligt bra då de flesta som haft anorexia nog inte kan säga så positiva saker om sig själv. Fan vad du är grym

Svar: Somsagt: att sluta äta är aldrig lösningen - inte ens om du vill (& behöver!) gå ner i vikt! Oftast handlar det mesta om självkänslan och att hitta rätt balans i livet :] En balans utan tvång, måsten eller förbud!Åhhh! Tack själv sötnos! Blir så himlans glad av såna som du - kan lova att din text och dina ord nog gjorde minst lika mycket för mig, som du sagt att jag gjort för dig :] Och jag vet: Jag är grym! DET ÄR DU OXÅ!!
Josefine

2013-09-05 ❀ 21:22:31 http://bablababla.blogg.se/
Matilda Carlsson

Tack för det här inlägget, bästase du! ♥

Svar: Absolut ingen jäkla fara sötnos <3
Josefine

2013-09-07 ❀ 14:29:36 http://matildacarlssonss.blogg.se/
Anonym

Jag blev inlagd på barnkliniken för en vecka sedan, efter att ha levt på ett sätt som gått från extremt sunt till att bli extremt osunt under ett par månaders tid. Pulsen hade blivit för låg eftersom min kropp börjat förbränna mina muskler och mitt hjärta börjat ta stryk. Jag blev dock utskriven från sjukhuset snabbt och jag lever nu ungefär som vanligt igen, bortsett från att jag äter mer än tidigare och har ett skarpt träningsförbud. Jag får typ gå femminuterspromenaden till bussen, men that's it. Jag antar att du också har haft samma förbud och fått brottas med att äta trots att du inte känt dig hungrig och så... Jag är dock inte så jättesjuk i min ätstörning, utan känner redan att jag är på bättringsvägen från den, men det är klart att det är jobbigt. Jag vill ju bli frisk, jag har insett att min kropp inte mår bra och att jag måste äta upp den för att den ska bli stark igen, men det är ändå så jobbigt att inte få träna eller överhuvudtaget röra på sig (det var liksom de enda intressena jag hade...) samt att jag inte kan släppa på den lilla rösten i huvudet som säger att jag inte kommer att tycka om mig själv lika mycket om jag går upp i vikt... Som om jag tycker om mig själv speciellt mycket i nuläget, haha knappast då... Jag undrar alltså, kort och gott, hur du tacklade att inte få röra på dig, om du nu hade ett träningsförbud, dvs? Skulle uppskatta om du bara svarade på kommentaren direkt (om du nu vill svara överhuvudtaget) och inte i ett inlägg. Vill inte att någon ska känna igen mig, hehe...
Tycker att du är väldigt stark som tagit dig ur ditt destruktiva beteende! ♥♥

2014-08-29 ❀ 20:58:05



Namn

Mail

URL/Blogg
Latmask!


Trackback